Äta pasta, gelato och dricka rödvin. Åka cabriolet på små slingriga landsbygdsvägar bland vinrankor med stora solglasögon och scarf i håret. Cypressalléer, passionerade sydeuropéer och sol. Toscana stod på vår bucket list – och vi blev inte besvikna.
Text: Redaktionen
Vi landar i Pisa strax innan lunch och efter att ha navigerat ut från den lilla flygplatsen har vi snart hämtat ut vår hyrbil – en Fiat 500 cabriolet, kan det bli mer ikoniskt?
I princip direkt från flygplatsen kör vi på motorvägen som för oss in i landet mot Florens, dock är vi ivriga att lämna motorvägen och ta oss ut på landsbygden längs slingriga vägar med varierande vyer och naturnära dofter, för visst är det som klyschan lyder – det är resan som är målet? Det är absolut inte den snabbaste vägen men väl så pittoresk och avkopplande – vad gör det att hamna bakom en traktor, eller en vespa för den delen, när vi skramlar fram i vår charmiga lilla konservburk med dess dryga 50 hästkrafter?
Bilder: Unsplash © SADIKSANSVOLTAIRE
Enkelhetens lyx präglar tillvaron
Efter några kortare stopp längs cypressalléer, vingårdar och kyrkor svänger vi en dryg timme senare spontant av vid Chianti Mixology Farm och förhör oss om det går att få någonting att äta? Att köket egentligen öppnar 18 visar sig inte vara något problem och snart sitter vi vid ett rustikt bord blickandes över vinodlingarna i dalen nedanför och väntar på vår bruschetta al pomodoro och caprese. Helt underbart i all sin enkelhet – givetvis erbjuds lokala viner till maten.
Vi far vidare och finner oss snart åka igenom Greve in Chianti som är regionens huvudort. Vi fortsätter genom täta skogar, öppna vin- och olivodlingar samt majestätiska alléer för att efter en större stigning stanna till på den medeltida gården Borgo Castelvecchi som inhyser såväl hotell som flera restauranger. Genuint, lantligt och tyst är vårt första intryck. Enkelhetens lyx präglar tillvaron och historien gör sig ständigt påmind. En mycket stolt och engagerad Claudio visar oss runt i vinkällaren, dukar upp vinprovning och berättar entusiastiskt om de olika årgångarna, lagringsmetoderna och svarar villigt på våra frågor. Castelvecchi är Chiantis äldsta vingård och om 20 år blir det stor fest förkunnar han – då firar nämligen huset 1 000 år!
Bilder: © SADIKSANSVOLTAIRE
Pieve Aldina – del av den välrenommerade hotellkedjan Relais & Châteaux
Nästa stopp, endast 2 minuters bilväg bort, är hotellet Pieve Aldina. Nyöppnat, nyrenoverat och med ett vackert och naturskönt läge inrymt i ett snart 1000-årigt biskopsresidens med tillhörande kyrka. Att det dessutom ingår i den välrenommerade hotellkedjan Relais & Châteaux inger förtroende och borgar för en behaglig vistelse. Lugnet är totalt och stor del av tiden har vi såväl restaurangen som poolen för oss själva – mer avkopplande kan det knappast bli.
Bilder: © SADIKSANSVOLTAIRE
Rummen såväl som faciliteterna är generellt smakfullt renoverade och av hög standard. Städningen är bra och produkterna i rummet likaså. Sett till faciliteterna är hotellet närmast en fullträff, mat och dryck lämnar även det mersmak. Hög fransk representation är förvisso förståeligt givet ägarförhållandena men när vi befinner oss i Toscana så känns det mer genuint med en förskjutning mot lokala produkter och råvaror. Maten som serveras är vällagad och det ganska begränsade utbudet känns helt ok – kvalitet framför kvantitet.
Hotellet är helt nyöppnat och visst märks det att alla rutiner inte är satta än och att personalen inte hittat riktigt rätt i sin identitet men givet alla förtjänster i övrigt så väljer vi att se det som ett charmigt inslag.
Som mitt i en modernare tappning av gudfadernfilmerna
Dagarna går fort och i motsats till det australienska paret som vi kom att äta middag med en kväll så har vi inte tre veckor på oss att bila genom Italien utan får vackert klämma in oss i vår förvuxna leksaksbil och påbörja färden hemåt. Tre veckor till att bila i Italien må vara en lyx som vi inte kan unna oss i detta nu men likväl är vi glada över våra tre dagar och känner att vi både har fått nya upplevelser som laddat batterierna – ytterligare en natt hade dock inte skadat. Eller varför inte 6 nätter men då fördelat på 2 olika boenden? Snart är vi uppe i de där tre veckorna…
Bilder: © SADIKSANSVOLTAIRE & Unsplash
Återigen blir det spontanlunch, denna gång på Poggio al Sole Locanda som med ett hjärtligt mottagande serverar oss en enkel men mycket god lunch – såklart med tillhörande vin såväl som bildskön utsikt över vinrankornas böljande rader i dalen nedanför. På bordet bredvid oss sitter två herrar, en yngre kvinna och ett barn. Männen talar italienska men byter ibland till engelska för att involvera kvinnan i samtalet. De pratar boarding schools i London, stora affärer och känslan av att sitta mitt i en modernare tappning av gudfadernfilmerna infinner sig och den idylliska Toscanavistelsen är därmed fullständigt komplett.
Strax därefter går vi på Autostrada och närmar oss snabbt Pisa och dess flygplats där de senaste dagarnas avkopplande och natursköna tillvaro lyser med sin frånvaro. När vi blickar ut genom flygplansfönstret över mäktiga Alperna och ser solen glittra i Medelhavet i horisonten längtar vi redan tillbaka till Italien.
Leave a Comment