Många investerare som tycker att det är roligt med börsnoteringar lockas av känslan av att få vara med på något från början. Med anledning av det senaste årets SPAC-boom reder Emma Deljerud, SPAC-enthusiast, ut hur USA:s mest frekvent använda noteringsmodeller skiljer sig åt.
Text: Emma Deljerud
I Sverige blir småspararna (retails) ofta erbjudna att anmäla intresse för börsnoteringar via sin bank eller mäklare. I USA är det kanske främst SPAC-modellen som erbjuder retails i Sverige möjlighet att förhandsteckna inför en börsnotering.
Jag hör ofta ”Roblox IPO:ar, Coinbase IPO:ar” och att man använder IPO som samlingsnamn för börsnotering. Detta är inte korrekt då IPO är en av flera börsnoteringsmodeller och sedan länge den mest vanliga modellen. Missuppfattningen har fått större och större betydelse då två mer populära modeller vuxit fram senaste åren. Det som skiljer de olika modellerna åt är dels vilka som kan investera inför noteringen och hur man investerar, dels på vilket sätt bolaget reser kapital och listas på börsen.
Vad är IPO och hur går den till?
IPO står för Initial Public Offering. Denna modell har setts som den mest traditionella då den varit vanligast. Med denna modell tecknar företaget nya aktier, nyemission, som sedan prissätts och erbjuds till investeringsbanker, mäklare, fonder och försäkringsbolag.
Företaget får hjälp med processen genom ett team av ”underwriters” som tar ut en provision. Processen inkluderar en s.k. ”roadshow” då VD och underwritersteamet åker runt och besöker de olika investerarna som erbjuds att teckna. De besöker även aktörer som inte förhandstecknar för att presentera och ”boosta” aktien inför notering. Denna roadshow är en tidskrävande (dyr) och en mycket pressande period på företagets ledning.
Retails kan erbjudas förhandsteckning via sin bank och mäklare om den valt att förhandsteckna – dock är det oftast en mindre andel aktier som erbjuds retail och krasst är det bankernas mest solida och inbringande kunder, som visat intresse, som slutligen tilldelas.
På senare år har det uppstått frustration vid IPO – Airbnb är ett exempel på en nyligen klassisk IPO som tydligt visat att prissättningen gentemot förhandstecknarna inte varit marknadsanpassad. På noteringsdagen handlas aktien upp 135 procent. Ägarna inser att de sålt sina andelar till ett 135 procent lägre pris. Detta har fått många företag att se sig om efter andra noteringsmodeller.
Vad är en Direct Listning och hur går den till?
Direct Listing Offering – en ”DPO” blir allt vanligare. Till skillnad mot IPO så tillför man inga nya aktier, utan ägarna listar befintliga direkt på börsen. Man anger ett referenspris och sedan är det marknadens köp- och säljordrar som avgör vad aktien börjar handlas på.
I och med detta är det ägarna som tar risken – eller förtjänsten om aktien bedöms felprissatt av marknaden. Denna modell är billigare och snabbare då man slipper betala en provision till underwriters och slipper roadshowen. Det finns dock ingen trygghet i att aktier blir sålda vilket kan bedömas vara en riskfaktor. Det finns också risk för hög volatilitet då aktien inte från början har stöd i form av stora innehav hos institut och mäklare.
Retails kan ha tur att förhandsteckna under ”Investors Day” som brukar hållas tätt inpå börsnoteringen.
På senare tid har vi sett flera riktigt stora och lyckade DPO:s. Roblox handlades tex upp ca 65 procent på första handelsdagen. Coinbase, en handelsplattform för kryptovalutor och den första av större slag som noteras i USA och därmed bidrar till att det pratas om att kryptovalutor är på väg att ta sig in i det finansiella finrummet. Referenspriset sattes av Nasdaq till 250 Dollar och vid öppning handlades aktien till för betydligt högre 381 Dollar, det blev en volatil dag med svängningar mellan 429 Dollar och 310 Dollar och slutkursen blev 328 Dollar.
Dessa börsintroduktioner har varit otroligt hypade långt innan och det är därför inte svårt att förstå varför man valt att undvika mellanhänder och inte känner oro för att aktierna inte ska säljas.
Även Spotify´s ägare Daniel Ek och Martin Lorentzon, valde 2018 att lista företaget i New York och direktnotera sina aktier.
Vad är en SPAC och hur går den modellen till?
SPAC – Special Purpose Acquisition Company är den modell som erbjuder retails att investera från början. SPAC innebär att ett skalbolag noteras på börsen för att resa kapital med målsättning om att köpa upp eller slås samman med ett bolag som vill börsnoteras. Det har blivit en otroligt populär modell som 2020 gick om och blev vanligare än den ”klassiska” IPO-modellen.
En SPAC har en begränsad tid, 2-3 år, på sig att hitta ett företag att slås samman med. Du kan som investerare välja om du vill investera tidigt och därmed ofta billigt i en SPAC som inte annonserat ett mål att slås samman med, eller om du väntar in information om vilket företag SPAC:en mergar med och gör en analys över det kommande förvärvet.
Slutligen, om SPAC:en lyckas hitta ett mål, byter det företaget plats med SPAC:en på börsen. Hittar SPAC:en däremot inget mål så betalas en summa tillbaka till investeraren.
Emma Deljerud kan du följa på Instagram: @bast1vecka
Leave a Comment