SPAC är numera en vedertagen process och väldigt stort i USA. Under 2020 gick SPAC om och reste mer kapital än klassisk ”IPO” på Wall Street. Nyfikna Investerare bad Emma Deljerud, Nyfiken Investerare och SPAC-entusiast, att gästblogga på sitt favorittema. Emma leder ett community på Twitter och en Facebookgrupp inriktad på SPAC-investeraren Chamath Palihapitiya.
Text: Emma Deljerud
I Sverige finns det fortfarande frågetecken kring fenomenet SPAC bland investerare och jag får nästan dagligen frågan ”vad är en SPAC?”, ”hur väljer jag en SPAC?” och ”hur köper jag en SPAC?”. Hela tanken och syftet med SPAC (special purpose acquisition company) är att alla ska vara vinnare: aktieägarna, investerarteamet och det förvärvade bolagets ägare. En SPAC är kort och gott ett skalbolag eller ”blank check-bolag”. Syftet är:
- Noteras på börsen.
- Resa kapital.
- Köpa upp/sammanslås med ett privat bolag som vill ta sig till börsen. Vid sammanslagning tar bolaget SPAC:ens plats på börsen.
SPAC kostar vid notering på börsen vanligen 10 dollar. SPAC har ca 24 månader på sig att hitta ett företag att mergas med. Blir det ingen sammanslagning, betalas 10 dollar tillbaka till aktieägarna. Köper Du en SPAC för 12 dollar riskerar du alltså mellanskillnaden (2 dollar) mot 10 dollar om det inte skulle bli någon sammanslagning.
Varför väljer företag att gå via SPAC och inte via traditionell IPO/direct listing?
Det finns flera orsaker. Det är en smidigare process då en traditionell ”IPO” eller ”direct listing” är tidskrävande, byråkratisk och en ofta väldigt ansträngande period för företagets ledning. Det finns också olika för-och nackdelar med IPO/directlisting där SPAC blir något av en kompromiss dem emellan. När man lyckas erbjuda en mindre tid- och resurskrävande process blir också denna modell i synnerhet intressant för små bolag med små resurser. Vi ser dock även stora och etablerade företag tas publikt via SPAC, som idag går emot att bli den vanligaste modellen vid en börsnotering i USA.
SPAC leds av en, ofta välkänd, investerare och ett investerarteam. Lyckas teamet hitta ett företag som aktieägarna till SPAC:en godkänner merge med tjänar teamet i regel väldigt bra, ca 20% av aktierna. Lyckas de inte göra detta – ja, då har de jobbat gratis.
När en SPAC hittat och officiellt annonserat vilket företag man föreslår att merga med avslutas SPAC-processen med en aktieägaromröstning då man vanligen godkänner sammanslagningen.
Det är viktigt att komma ihåg – tryggheten och säkerheten att få tillbaka 10 dollar slutar gälla när en SPAC övergett sin plats på börsen till det nya bolaget. Då är företaget ”on it´s own” och värdet kan, precis som med vilket företag som helst, sjunka till noll.
Hur väljer man en SPAC att investera i?
Man kan i princip dela in en SPAC i två händelseförlopp där man som investerare kan välja i vilket man vill gå in och satsa. Dessa två förlopp, eller scenarion, har både för- och nackdelar.
Det första scenariot är det skede då en SPAC noteras på börsen utan att ha annonserat ett företag att merga med. Här går det inte att värdera kommande utveckling på något annat än just teamet bakom en SPAC. Det är A och O.
Fördelen här är att SPAC:en är billig, ofta nära 10 dollar- men beroende på vilket team det är kan dock kursen dra iväg redan här. Det man kan och bör utvärdera i detta skede är: vem är investeraren bakom SPAC:en? Vilka är personerna i teamet? Vad har de för investerarprofil? Vad har de för track record? Hur mycket pengar ska de anskaffa och har de satt upp några mål om inom vilken sektor de söker bolag?
”Köpa grisen i säcken” är väldigt passande detta skede – vi vet i stort sett ingenting om vad vi investerar i. Trots detta rör sig ändå SPAC:ens värde – dvs köp- och säljkursen upp och ner, varje dag och minut. Vad baseras det på? Rykten. Det som utöver investerarteamet sätter fart på en SPAC under detta scenario är rykten. När en SPAC introduceras på börsen påbörjas de mest gedigna detektivarbete som kors och tvärs kartlägger investeraren och teamets alla förehavanden – det inkluderar tidigare arbetsplatser, kopplingar mellan olika företag och dess ägare, till och med vänskapsrelationer – vem investeraren spelar poker med och dess intressen. Tweets och olika uttalanden kodas och tolkas på väldigt kreativa sätt. En så banal sak som att investeraren börjar följa någon på twitter kan sätta ett helt nytt rykte i spinn.
Detta är både charmen och baksidan med att investera i SPAC. Det är roligt och spännande att ta del av den här världen – att följa dessa rykten, att spåna tillsammans. Men det är viktigt att komma ihåg – det är bara rykten. Hur ”heta” ryktena än är så kan dina 250% gain gå ner till 0% på några sekunder om det visar sig vara falskt.
Det andra scenariot är när teamet officiellt annonserat vilket företag man föreslår aktieägarna att merga med. I det här läget blir SPAC ofta dyrare då man faktiskt kan börja investera i ett företag. Det går nu att göra en traditionell DD och på det sättet avgöra om man vill investera i det kommande förvärvet.
Nackdelen att gå in här är att man missar den ofta kraftiga uppgång som normalt sker när en SPAC annonserar vem de kommer mergas med. ”Buy on the rumor, sell on the news” är högst aktuellt och applicerbart på SPAC.
Hur hittar man information och hur köper man en SPAC?
SPAC har blivit något av ett fenomen, en investerartrend och det har fullkomligt exploderat SPAC senaste tiden. Det är numera en djungel och det är otroligt svårt att navigera och skapa sig en uppfattning. I skrivande stund är SPAC en amerikansk börsnoteringsmodell och det finns av den anledningen inte så mycket information i traditionell svensk media.
Jag får personligen mycket information på Twitter, Youtube och Facebook. Det finns flera riktigt bra facebookgrupper, både för SPAC generellt men också grupper som inriktar sig på enskilda SPAC där man diskuterar/informerar om processen kring dessa. Det finns också mycket bra instagramkonton. Man kan även utvärdera olika Discord-forum.
När man valt en SPAC går den antingen att hitta via bolagets namn eller deras s.k ”ticker”.
Chamath Palihapitiya – investerar i disruptiva, hållbara, innovativa bolag med hyper growth potential
Jag blev intresserad av SPAC när min, kanske största investerarförebild, Chamath Palihapitiya, startade Social Capital Hedosophia – ”IPO 2.0” vars syfte är att via SPAC bringa företag till börsen. Chamath söker företag som han värderar som disruptiva, hållbara, innovativa med hyper growth potential. Han strävar efter att hitta möjligheter som han på sikt bedömer ska kunna ge 10x investeringen.
Social Capitals första SPAC – IPOA resulterade i en sammanslagning med Virgin Galactic ”SPCE” (upp över 400% sedan sammanslagning i skrivande stund). Han har även tagit Opendoor ”OPEN”, Clover Health ”CLOV” och senast annonserat ”IPOE” merge med fintech-bolaget “SoFi”.
Det är på grund av Chamath´s track record och investerarprofil som jag personligen är villig att investera i hans SPAC i det första skedet. Jag anser honom sticka ut i denna SPAC-djungel. Det finns dock många bra team där ute – jag har även tilltro till Foley, Bill Ackman, Churchill med flera.
SPAC – kanske en hedge mot högt värderad börs?
SPAC kan även ses som en intressant placeringsstrategi i en tid då börsen gått otroligt starkt och fler och fler på något sätt vill förbereda sig och rusta för en större ekonomisk korrektion. I och med att SPAC´s som kostar 10 dollar är en ”trygg” investering kan dessa placeringar ligga i 24 månader utan risk – även om en större sättning skulle uppstå under tiden. Chansen att några/någon SPAC mergas under dessa 24 månader är sannolik och uppsidan kan bli stor – det som riskeras är mellanskillnaden vad du köpte SPAC:en för ner till 10 dollar.
SPAC – en hype som kommer försvinna eller en trend som är här för att stanna?
De finns de som anser SPAC vara just en trend/hype – som kommer gå över och försvinna. Jag tror inte det. Vi ser problemen med traditionella börsintroduktioner ”IPO´s”, tex nyligen Airbnb och Doordash och företagens frustration över svårigheterna i att prissätta rätt. Vi ser hur Roblox av just denna anledning överger IPO och går fram via en direct listing men fastnar i SEC-byråkrati som försenar och skjuter upp ytterligare.
Jag tror SPACs är här för att stanna och glädjande nog läste jag nyligen att europeiska noteringschefen på Nasdaq Norden, Adam Kostyál, bekräftade att man hittat regler för hur SPAC ska kunna sättas upp på Stockholmsbörsen inom kort. Vi kommer förmodligen se svenska SPAC sättas upp redan under Q1 2021. Jag noterade Adam Kostyál´s kommentar i en SvD intervju nyligen: ”För oss är det helt centralt att kunna garantera att det inte handlar om någon genväg till börsen. Reglerna och kraven på SPAC och sedan på det förvärvade bolaget är samma som vid en vanlig börsnotering”.
Här ser jag en skillnad mot USA: där vill de ha ett nytt alternativ till traditionell IPO och direct listing – just för att de vill ha en alternativ process för alla som inte tilltalas av de tidigare modellerna – vilket kan resultera i vad man kan kalla för en ”genväg”.
Även om man väljer att inte presentera SPAC som en ”genväg” till börsen i Sverige, säger man sig tro att det är just små bolag och familjebolag utan stora resurser som kommer använda sig av just SPAC. Jag kommer följa den svenska modellen och incitament för att välja SPAC i Sverige med stort intresse och nyfikenhet.
Emma Deljerud
Nyfiken Investerare och SPAC-enthusiast som driver @ChamathSpacs på Twitter och Facebookgruppen SocialCapitalHedoSophiaSpac.
Leave a Comment