Bitcoin – det digitala guldet som kommit för att stanna?

Bitcoin, skapad för tolv år sedan av den ännu mystiskt anonyme pseudonymen Satoshi Nakamoto, är världens första och största kryptovaluta. Vi vet egentligen inte speciellt mycket om varför Satoshi Nakamoto bestämde sig för att skapa bitcoin, men gamla foruminlägg som finns kvar i diverse diskussionsforum skvallrar om att det var en motreaktion på vad som hände under finanskrisen 2007-2008.

Storbanker över hela världen hade spelat lotto med världsekonomin, trygga i vetskapen om att deras position som nav i de finansiella systemen skulle innebära att de blev räddade om något skulle gå fel. Och till slut gick det fel – ordentligt fel dessutom – och precis som de ju visste tvingades riksbankerna världen över öppna den stora plånboken för att ekonomin inte skulle kollapsa fullständigt. Det presenterades stöd- och räddningspaket och i slutändan fick vanliga skattebetalare stå för notan som blev kvar när bankerna hade festat klart.

Ur dessa tankar skapades bitcoin, och kryptovalutan har gått från att vara någonting som skumma hackers håller på med, till att omfamnas av gigantiska finansiella aktörer som PayPal och Cash App, av internationella företag som MicroStrategy och av investmentbolag som JP Morgan. Skälet är egentligen ganska enkelt: det finns ett stort behov av att kunna förvara ett värde digitalt utan att det går att kopiera. Det är precis vad bitcoin är, som en form av digitalt guld skulle man kunna säga. Liksom guld finns bitcoin i en begränsad mängd, saknar direkt koppling till de övriga finansiella systemen och har historiskt bevisat sig kunna hålla och till och med öka i värde under finansiellt stormiga tider. Bitcoin har dock en stor fördel som guld saknar, det är enkelt och snabbt att flytta över hela världen med bara några knapptryck.

Men det är inte därför alla pratar om bitcoin just nu. Skälet till detta är egentligen mer allmänmänskligt och handlar om att priset på bitcoin har rusat i värde de senaste månaderna. Rusningen är ett direkt resultat av att stora institutionella investerare som de som nämns ovan köper stora mängder bitcoin. För när något går upp mycket i värde drar det också uppmärksamhet till sig. De flesta av oss vill så klart investera i något som rusar, även om man kanske inte riktigt förstår varför det rusar eller varför det man investerar i har ett värde över huvud taget. 

Men vi människor vill gärna vara smarta också, så när vi ser att en bitcoin för tillfället kostar 37 000 dollar styck är det lätt att magkänslan säger att det är för dyrt. Detta trots att en bitcoin är delbar på hundra miljoner Satoshis och att man därför inte behöver köpa en hel bitcoin. Men magkänslan har en tendens att få oss att undersöka vilka andra, billigare, kryptovalutor som finns, vilket får antalet googlingar på söktermen ”What is the next bitcoin?” att skjuta i höjden. På så sätt följer även de övriga kryptovalutorna med bitcoin när priset rusar, trots att det egentligen inte finns någon direkt anledning till att ethereum, litecoin, XRP, cardano eller någon annan så kallad ”altcoin” ska gå upp bara för att bitcoin har gjort det.

Kloka investerare vet dock bättre och ser till att läsa på ordentligt innan de gör en investering. När man gör det upptäcker man snabbt att en kryptovalutas värde till stor del beror på hur utbredd användningen är och hur etablerad kryptovalutan är bland finansvärldens jättar. När man investerar i aktier kan innovation och uppfinningsrikedom väga tungt, men vad är innovation värt för en kryptovaluta om det inte är någon annan än de som har skapat den som äger den? Man kan jämföra det med gigantiska företag som Google och Facebook: deras värde ligger inte i första hand i den teknik de har tagit fram, utan i att en majoritet av världens befolkning använder deras tjänster i princip dagligen. Bitcoin är i dag den enda kryptovalutan som har fått sådan spridning och värdet på alla bitcoins är i dag högre än värdet på alla andra kryptovalutor tillsammans.

Kloka investerare vet också att man aldrig ska lägga alla ägg i samma korg, utan i stället diversifiera sina investeringar. Eller som ekonomiprofessorn Aleh Tsyvinski vid Yale University uttryckte saken: Om du tror på bitcoin och tror att det är framtiden, lägg sex procent av din portfölj i kryptovalutan, om du är likgiltig eller intet tillräckligt påläst ännu, lägg då fyra procent och om du är direkt negativ, lägg då i alla fall en procent av din totala investeringsportfölj i bitcoin – om inte annat för att du kan ha fel.

Hur högt bitcoinpriset kan nå och vilken roll kryptovalutor kommer att spela i framtidens finansiella system går det än så länge bara att gissa om. Kanske blir det som digitalt guld, kanske blir det framtidens betalmedel, eller kanske växer bitcoin till att fylla båda dessa roller. Men en sak verkar i alla fall vara säker: bitcoin är här för att stanna, och om du som investerare inte har satt dig in i vad bitcoin är än, är det helt klart hög tid att göra det.

Totte Löfström, vd för den svenska kryptobörsen Trijo.se och för nyhetssajten Trijo News