Home » Hakuna Matata på Zanzibar

Hakuna Matata på Zanzibar

Afrika är en stor kontinent med mycket att erbjuda. Seychellerna, Maldiverna och i viss mån även Mauritius är etablerade lyxdestinationer för vinterns sol- och badresa. Vi tog ut svängarna något och ställde in siktet på Tanzania och dess Zanzibar – den gamla slav- och kryddön belägen bara några mil utanför Afrikas ostkust.

Text: Redaktionen

Alla vägar må leda till Rom, dock inte till Zanzibar. Efter att ha vägt olika rutter mot varandra valde vi att flyga med Ethiopian Airways via Addis Ababa. Inte den mest lockande flygplatsen att mellanlanda på men givet flygtider kanske ändå det mest komfortabla alternativet, särskilt när barnens behov tas i beaktande? I skrivande stund avråder UD från resor till hela Etiopien utom just Addis Ababa (som om nu detta skulle vara betryggande…)

Ethiopian Airways via Addis Ababa

Ethiopian Airways ingår i Star Alliance och är Afrikas största och bästa flygbolag med sin huvudsakliga hub i just Addis Ababa. I Business Class levererar bolaget en fullgod upplevelse med få saker som sticker ut. Merparten av planen i flottan erbjuder säten som fälls till en plan bädd och när det väl är dags att sova kommer du snabbt till ro, möjligen hade lite mer avskildhet uppskattats. Maten beställs och serveras på vit duk tillsammans med ett helt ok dryckesutbud. Något förvånat noterar vi dock att frukost inte serveras trots att vi flyger över natten, vilket i och för sig är av mindre betydelse för oss då vi ändå prioriterar att sova.

Väl framme i Addis Ababa så möts vi av en stökig upplevelse och den enda riktiga besvikelsen infinner sig då vi försöker äntra Business Class loungen. Denna har vi tydligen inte tillgång till då vi flyger de sista timmarna till Zanzibar i Economy Class – inte heller går det att köpa inträde utan vi sitter och väntar i en väldigt stökig och oharmonisk terminal.

Landar i paradiset

Nåväl, snart är det dags att boarda flyget mot vår slutdestination och trots att planet upplevs lite slitet och bedagat landar vi med ett leende på läpparna och möts av den fuktiga och varma luften på Zanzibars flygplats där vårt plan parkerar bland mindre private jets.

Efter en något tålamodskrävande viseringsprocess så är vi efter cirka en timme ute med vårt bagage och möts av hotellets representant som med ett leende välkomnar oss och ursäktar regnet som med en inte oansenlig intensitet har börjat falla.

Lilla regnperioden & väderprognos

Regnet ja… låt oss göra en liten utvikning kring vädret. Resan bokades väl medvetna om att den skulle sammanfalla med öns ”lilla regnperiod” som löper november-december. Vad vi läst oss till så innebär det typiskt att det kommer korta, intensiva skurar och att det därefter spricker upp – helt ok och inget vi inte är vana vid. Innan avresa var väderprognoserna dock allt annat än upplyftande och illustrerade med idel mörka moln och illavarslande regn-och blixtikoner.

Åter i Sverige och med facit i hand kan vi konstatera att prognoserna inte var att lita på och även om det var någon heldag med regn och några åskknallar så var den absoluta lejonparten av vår vistelse med antingen klarblå himmel eller med tunna molnslöjor som närmast var att se som en välsignelse sett till solens intensitet. Av hotellpersonalen fick vi berättat för oss att man normalt kan förvänta sig någon kortare skur på förmiddagen, men annars sol och moln under den lilla regnperioden och att väderfenomenet El Ninjo vart fjärde år påverkar de normala cyklerna och kan innebära mer regn är normalt.

Äventyrlig bilresa till hotellet

Åter till själva resan – vi åker mot vårt hotell som ligger längs kusten på öns nordöstra del, resan tar en dryg timme och bjuder på mycket intryck och är en bra första introduktion till livet på ön. En första
och omedelbar reflektion är att Zanzibar är mycket fattigare och mindre utvecklat än tidigare nämnda destinationer. Folket lever enkelt och stadsplanering och trafiksituation är därefter, härligt exotiskt och ögonöppnande, inte minst för barnen men måhända väl äventyrligt för den ovane resenären? Oavsett vilket är vi glada att vi bett hotellet ombesörja hämtning, särskilt då vi reser med barn och vet att vi får en trafiksäker bil med fungerande bilbälten som tar oss till rätt ställe.

Melia Zanzibar

Väl framme vid vårt första hotell som är Melia Zanzibar välkomnas vi och medan barnen fascineras av de allestädes närvarande ödlorna och utforskar den grodfyllda dammen checkas vi snabbt in drickandes en exotisk hibiskusdrink. Melia Zanzibar utgörs av en stor resort och består av två delar, Melia och the Level, där det senare är Melias tolkning av det allt mer förekommande hotell-i-hotell konceptet med uppgraderad service, privat incheckning, tillgång till fler och bättre restauranger, barer och mycket annat. Vi bokade initialt vår vistelse på the Level, men efter vägledning från hotellets representanter landande vi snabbt in i att vi antagligen skulle få ut mer av vistelsen om vi bodde i den traditionella hotelldelen då poolen på the Level är förbehållen vuxna, vi behöll dock the Level-privelegierna vilket förhöjde vistelsen markant.

Gabi Beach Bar är navet

Väl incheckade körs vi med buggy till vårt rum som med sina 117 kvadratmeter var väl tilltaget och erbjöd gott om plats för hela familjen. Även här möts vi av förfriskningar men nu är det dags för att ge sig ut till poolen. Poolområdet är, likt allt annat här, stort med gott om solstolar och en härlig overflow-pool mot havet. Hela hotellet ligger inbäddat i stora och luftiga trädgårdar, för att inte säga parker, fyllda av odlingar och exotiska djur och det blir till att åka mycket buggy. Särskilt för oss som i tid och otid åker bort till the Level for att undfägnas där och inte minst besöka stranden som återfinns i the Level-delen. Stranden är härlig med finare sand än vi kan dra oss till minnes vi sett någon annanstans, dock är tidvattnet påtagligt och att bada är inte självklart alla tider på dygnet.

Melia har skapat en oas på stranden med Gabi Beach Bar som nav och runt denna supermysiga strandrestaurang byggt en mängd olika aktiviteter som strandgym, möjlighet för bollekar, dart, strandleksaker för de minsta, brädspel att ta med till solbädden och så vidare. Inte sällan kommer personalen fram och spelar fotbollsspelet med barnen eller Bao med andra gäster (ett klassiskt afrikanskt brädspel som påminner om det vi kallar Kalaha). Likt övriga delar av hotellområdet är det gott om plats – solstolarna många till antalet och väl utspridda, här ligger du inte på någon annan och om så önskas erbjuds mycket skugga av alla exotiska träd som växer i sanden.

Vår bokning innehöll ett all-inclusive-paket vilket är väl tilltaget och såväl mat som dryck håller hög standard, speciellt i kombination med the Level-förmånerna. Vinerna som ingår är begränsade till antalet men välsmakande och av god kvalitet. Vad som sticker ut särskilt är fiskrätterna som med sin ”catch of the day” alltid var ett säkert kort.

När det är dags att checka ut och lämna Melia gör vi det med ett visst vemod och det är inte primärt på grund av ovan nämnda kvaliteter utan av den enkla anledningen att vi känner oss som hemma här. Detta på grund av Melias största tillgång som vi hittills knappt berört – personalen. Vi
möts av idel leenden och engagemanget är genuint och hjärtligt och snart märker vi att personalen har stenkoll på var vi är, vad vi gör och våra preferenser.

En månadslön ligger i häradet 2000 kronor

Ett besök på skolan i byn Kairo ger en inblick i dels de lokala och muslimska sederna och traditionerna och inte minst levnadsförhållanden för en stor del av befolkningen. Att en normal månadslön ligger i häradet 2000 kronor skvallrar om en annan levnadsstandard men på få ställen som här motbevisas sambandet mellan lycka och finansiell rikedom så tydligt – överallt möts vi av glada och hjärtliga människor som är stolta över sin ö och inte minst sitt språk Swahili som det närmast är omöjligt att inte snabbt snappa upp ord och fraser från.

Som sades inledningsvis så är detta ett betydligt fattigare och mindre utvecklat resmål än de klassiska alternativen. Hotelldirektörerna vi talar med ger en ganska samstämmig bild av att Zanzibar ligger en 15-20 år efter exempelvis Maldiverna och Seychellerna när det gäller turistindustrin – detta på gott och ont givetvis. Sammantaget kan vi inte låta bli att fascineras över tomtpriserna och tankarna spinner efter några drinkar lätt iväg till hur det vore att investera i en fastighet på Zanzibar?

Michamwi Sunset Bay

Nu bär resan av söderöver och efter knappt två timmar i Melias Toyota Land Cruiser når vi vårt nästa hotell på öns Sydöstra kust – Michamwi Sunset Bay. Resan hit är äventyrligt och de sista 400 meterna är vi glada att vi sitter i just en Land Cruiser då vägen fram till hotellet lämnar en hel del att önska – frågan är om en reguljär bil alls tar sig fram här, vi hade inte velat chansa med en vanlig taxi…

Väl framme kör vi igenom de bevakade portarna, som av någon anledning för tankarna till introt till Jurassic park, och möts av en helt annan uppenbarelse – från kaos och närmast slumliknande förhållanden till total harmoni.

Incheckningen går snabbt och vi visas till vårt rum som med sina 40 kvadratmeter är mer beskedligt visavi Melia vi nyss kom från. Gott nog för oss dock, särskilt som vi har en egen patio framför rummet ut mot poolen och stranden. Vad som också är mer beskedligt är antalet rum – 20 mot Melias 160. Samtliga rum är nyrenoverade, väl utrustade och lämnar litet att önska.

Efter ett snabbt dopp i såväl pool som hav kan vi konstatera att stranden här är än finare än den längre norrut! Det drar ihop sig till middag och just idag serveras den i restaurangen – på Michamwi Sunset Bay serveras nämligen middagen på olika platser varje kväll – i restaurangen, på stranden, i paviljongen, vid poolen etc. Charmigt och omväxlande även om köket är detsamma. Köket är för övrigt helt ok men väl blekt och efter några dagar så kan vi smakerna, dyckesutbudet är än
mer begränsat men det går ingen nöd på oss och priserna är beskedliga. Även här är personalen en stor tillgång för hotellet och omtänksamheten lyser igenom och ingenting tycks vara omöjligt att ordna. Sammantaget ett mer intimt och kanske mer genuint boende, men som på grund av sin
storlek inte kan erbjuda lika mycket som de större hotellen.

Utöver att sola och bada så ger vi oss ut på havet och badar med delfiner, besöker mangroveträsk (på promenadavstånd längs stranden från Michamvi Beach Resort). Öns huvudort Stone Town är ett givet besök vid lite längre vistelser och här lyser det avslappnande lugnet med sin frånvaro och de myllrande gatorna och starka dofterna väcker dig snart ur semesterlunken (om inte bilresan hit redan gjort det vill säga). Staden är en smältdegel med en mix av kulturella influenser som vittnar om svunna tidevarv och en fornstor status som handelscentrum. Kryddor är ett givet inslag och om än inte nödvändigt så känns det roligt att komma hem med 8 kilo kryddor som minne från resan.

Zuri Zanzibar

Efter att ha spenderat huvuddelen av vistelsen på öns östra sida är det nu dags för några avslutande dagar på nordvästra kusten. Zuri Zanzibar anses allmänt vara öns bästa hotell och har närmast genomgående mycket goda omdömen. Och visst är Zuri ett härligt ställe med den närmast djungellika och isolerade känslan som omsluter vår bungalow. Extra gränslöst upplevs det då terrassen inte har något räcke, utan bara slutar och övergår i grönska trots att vi bor ett försvarligt antal meter över marken.

Just denna bungalow är alltså inte den bäst lämpade för barn och visst präglar det även hotellet i stort, kanske inte främst på hotellets faciliteter eller utformning utan mer på grund av stämningen och atmosfären – här känns det helt enkelt inte rätt att släppa loss barnen att röja. Detta uppskattas säkert också av alla de honeymooners som tycks utgöra majoriteten av klientelet här.

Havet är mer tillgängligt då tidvattnet inte är lika kraftigt längs denna kuststräcka och rummen och övriga faciliteter håller högsta klass. Servicen är, likt förväntat, god men mer tillknäppt och formell jämfört med våra tidigare hotellerfarenheter på ön.

Kombinera med safari eller Kilimanjaro

Efter 14 dagars Hakuna Matata (det finns inga problem på Swahili) i paradiset Zanzibar är det, med visst vemod, dags att lämna ön och återvända hem till Skandinavien. Zanzibar har tagit en särskild plats i våra hjärtan och seglat upp som barnens favoritresmål då de blev väldigt förtjusta i sina nya kompisar, de lokala byborna som sålde souvenirer på hotellet och lät killarna hjälpa till.

Vi är oerhört positivt överaskade över de varma människorna och den underbara naturen på Zanzibar och vill absolut komma tillbaka. Nästa gång tittar vi på att kombinera paradisön med en safari eller att bestiga Kilimanjaro. Vårt tips är att satsa på ett riktigt bra boende eftersom ön är så enkel samt att undersöka möjligheten att flyga på sas-poäng.

Post navigation

Hotellfavoriter från Dubai

48 timmar i Prag